Överklassfittan. 2/4

Del 2.

Av:

Sir Göte Borgare.

 

 

 

Det har väl gått så där en månad efter mitt besök hos överklassfittan Elizabeth när hennes gubbe, Albert ringer mig, och följande samtal utspinner sig:

–     Hej Göte, det är Albert. Kommer du ihåg mig?

–     Ja för fan Albert. Dig eller Elizabeth glömmer jag inte i första taget.

–     Du sa att jag kunde ringa dig.

–     Javisst sa jag det. Och det menade jag också. Är det tanten nu igen?

–     Ja, svarar Albert, med en djup suck.

–     Har hon börjat djävlas igen?

–     Ja, det var bra i början, men nu är det som vanligt igen.

–     Vill du att jag ska komma över då?

–     Hemskt gärna. Det är ju bara du som kan tas med henne.

–     Då har du inget emot att jag knullar din kärring då.

–     Nej för fan. Jag kan ju ändå inte. Även om det faktiskt ryckte lite i kuken när jag lyssnade utanför dörren förra gången.

–     Och du har inget emot att hon får en rejäl vända till med hårborsten heller då?

–     Nej absolut inte. Det var riktigt roligt att se när hon skulle sätta sig efter det hon fick förra gången du var här. Djävlar vad försiktig hon var.

–     Låter härligt. Då ska hon ta mig fan få ändå mer denna gången. Måste bara hitta på något som gör bättre verkan än hårborsten.

–     Ja, jag har inte en aning.

–     Hm. En riktig mattpiska bör göra susen. Det får jag ta med.

–     Det behövs inte. Det har Lisa, pigan, en i städskrubben.

–     Bra Albert. När blir det lämpligt att jag kommer?

–     Kan du komma nu på fredag kväll?

–     Visst. Inga bekymmer.

–     Elizabeth ska spela bridge med sina väninnor klockan fyra, men är nog hemma till åtta igen.

–     Fint Albert. Då kommer jag vid sjutiden, så hinner vi att snacka lite innan hon kommer. Och du Albert. Se till att Lisa är hemma också. Det kommer att kännas ändå mer för Elizabeth om hon vet att Lisa har förstått vad som händer.

–     Javisst Göte. Hon är nästan alltid hemma, för Elizabeth ska ju ha passning jämt och ständigt.

–     Schysta bananer, Albert. Vi ses.

–     Välkommen Göte.

–     Tack du. Det här ser jag fram mot.

–     Jag också. Hej.

–     Hej.

 

Veckan bara löper iväg, och innan jag vet ordet av är det fredag. Fy fan vad härligt. I kväll ska Elizabeth få veta av att hon lever igen. Jag har varken knullat eller runkat på hela veckan så nu ska hon få en jättesats att svälja. Jag tror att hon ska få börja med att suga av kuken så att hon verkligen får i sig allt. Härligt!
Strax före sju ringer jag på och Lisa öppnar.

–     Hej. Jag heter Göte.

–     Välkommen in, säger Lisa och niger.

–     För helvete Lisa, inga sådana grejer. Jag är lika mycket arbetare som du.

–     Frun har sagt att jag alltid ska niga.

–     Jag ger fan i vad kärringen har sagt, svarar jag, och smeker henne lätt över kinden. Mig niger du inte för. Det gör man inte arbetare emellan!

–     Jag ska komma ihåg det herrn.

–     Herrn! Hör på Lisa. Man säger inte herrn, eller frun, till arbetare. Oss arbetare emellan säger man DU, eller förnamnet.

–     Jag ska komma ihåg det he … Göte.

–     Det är säkrast det Lisa. Annars kanske du får smaka på samma som ”frun” fick förra gången jag var här.

Lisa ser ut som ett levande frågetecken.

–     Ja, du var inte hemma då så du vet inte, men hon ska få mer i kväll, så då får du veta.

–     Ja, Göte.

–     Bra. Duktig liten sötnos, säger jag och pussar henne lätt på kinden.

–     Åh. Vad gör du, flämtar Lisa till.

–     Bara visar att jag tycker om dig. Gullungen.

–     T, tack så mycket, Göte.

 

Nu kommer Albert och hela han skiner som en sol.

–     Välkommen Göte. Akta min hand nu. Jag hade jag ont i en hel vecka efter förra gången. Och så låt bli att flörta med Lisa.

–     Lugn Albert. Nu är vi ju kompisar. Och jag flörtar inte alls med Lisa, jag försöker bara få henne att ge fan i att niga för mig.

–     Det är Elizabeths fel att Lisa niger jämt och ständigt.

–     Ja, jag förstår det. Lisa verkar ju vara väldigt väluppfostrad. Hon kanske också behöver lite uppmuntran.

–     Ja, det behöver hon säkert, så hårt som Elizabeth håller henne.

–     Hon kanske får. Vem vet var haren har sin gång?

Jag tittar på Lisa, som slår ner blicken och rodnar klädsamt. Flinande sätter jag pekfingret under hakan på henne, lyfter upp hennes huvud, och ger henne en puss på nästippen. Lisa rodnar ända ner på halsen och sneglar på Albert, som om hon var beredd på att få en avhyvling, men han säger ingen, bara ler. Kvickt försvinner Lisa ut i köksregionerna igen.

 

Vi går in och sätter oss i den supermjuka soffgruppen, och medan vi väntar på att Elizabeth ska komma hem avhandlar vi vad som ska ske under kvällen.

–     Vet Lisa om vad som hände förra gången?

–     Nej, men hon anar att det var något.

–     Hur då anar menar du?

–     Elizabeth var ju så förändrad.

–     Jaha, ja. Då förstår jag hur du menar. Men denna gången ska hon få veta mer.

 

Tiden flyter snabbt iväg medan vi pratar ”karlsnack”, och strax efter åtta kommer Elizabeth hem. Direkt hon har kommit in börjar hon att ”jaga” Lisa. ”Har du gjort det. Har du gjort det. Gör det.”

–     Var är Albert, snäser hon fram. Lisa bara pekar på oss och när Elizabeth får syn på mig hoppar hon till och bleknar.

–     Hej Elizabeth. Det var länge sedan.

Elizabeth bara stirrar en lång stund, som om hon hade sett ett spöke. Sedan svarar hon med darrande stämma:

–     He, hej Göte. Ja, det var det.

–     Ska du inte hälsa mig välkommen?¨

–     Vä, vä, välkommen Göte. Det var oväntat.

–     Oväntat ja, det vet jag att det är, men är jag verkligen välkommen?

–     Ja. Jo. Visst är du välkommen.

–     Du kanske vet varför jag har kommit?

–     Nej. Ja, jo, jag tror det.

–     Och vad säger du om det då?

–     Du är vä … välkommen.

–     Menar du verkligen det?

–     Javisst. Naturligtvis.

–     Sätt dig här, säger jag barskt och pekar jämte mig.

Elizabeth sätter sig försiktigt i andra ändan på soffan.

–     Närmare.

Försiktigt flyttar hon sig lite närmare.

–     Ända hit, säger jag och pekar tätt inpå mig. Jag tänker inte bita dig.

Med stor tvekan sätter hon sig ganska nära mig, med en skrämd blick på Albert som inte rör en min.

–     Ja Göte, svarar hon tyst.

–     Du ljuger väl inte för mig nu när du säger att jag är välkommen?

–     N, nej Göte, jag ljuger inte.

–     Är det riktigt säkert.

–     Ja Göte, det är helt säkert.

–     Du vet att jag ser på dig när du ljuger.

–     J, ja Göte, jag vet, viskar Elizabeth.

–     Och du vet kanske vad som kommer att hända då?

–     Jaa, jag tror det, kommer det ändå tystare.

–     Har du varit snäll mot Albert och Lisa hela tiden sedan jag var här sist?

–     Ja det … Nej Göte, det har jag inte.

–     Det är bra Elizabeth, ljug inte nu, för i kväll ska vi ha ett långt och allvarligt samtal. Bara du och jag, säger jag lugnt medan jag lägger armen om hennes midja och drar henne tätt intill mig.

Hon gör inget motstånd, bara nickar sakta till svar med blicken stadigt fästad i golvet.

 

En titt mot köksdörren säger mig att Lisa står där och bara gapar av pur förvåning. Det här hade hon nog aldrig trott sig att få uppleva. Att någon bara vågar behandla frun på det viset.

–     Nu Elizabeth, tycker jag att du ska gå upp på övervåningen och göra i ordning sängen, och dig själv, så kommer jag snart. En liten tvätt av muffen skadar aldrig. Och så kan du ju passa på och skita också, för du vet ju vad som kommer att hända! Eller …?

 

Elizabeth svarar inte, men nickar, och går med långsamma steg och sänkt huvud upp för trapporna. Undrar vart den där satmaran som kom hem nyss tog vägen?

 

–     Nu ska hon få vänta och våndas en stund innan jag går upp.

–     Att hon bara lyder så där. Utan att ens försöka att protestera. Jag menar, hon måste ju veta väldigt väl vad som väntar henne.

–     Snälla Albert, hon skulle bara våga något annat. Förresten, så tror hon bara att hon vet vad som väntar henne. Det kommer att bli mycket värre än så! Om jag får för dig vill säga?

–     Ja det får du absolut. Det är ju därför du har kommit hit!

–     Tack för förtroendet Albert.

–     Jag fattar det knappt ändå.

–     Jamen du ser ju själv.

–     Ja, men ändå. Jag vet ju hurdan hon är annars.

–     Mot dig och Lisa ja. Det är det jag ska försöka att ta ur henne en gång för alla i kväll.

–     Jag hoppas att du lyckas.

–     Jag med. Annars får jag väl komma tillbaka och försöka igen.

–     Du är alltid lika välkommen Göte.

–     Tack Albert. Trevligt att du tycker det i alla fall.

–     Tror du inte att Elizabeth tycker det?

–     Nej, det tror jag inte. Inte innerst inne i alla fall. Hon vet ju vad som kommer att hända, och det tror jag inte att hon längtar efter.

–     Nej det är sant. Du har nog rätt i det. Det skulle inte jag heller göra.

–     Nej, du ser själv.

 

Sedan vinkar jag på Lisa, som kommer och är på vippen att niga igen, men en blick får henne att låta bli.

–     Sätt dig!

–     Jag får inte sitta här inne.

–     Lisa! Säger jag sätt dig, så gör du det. Förstått!

–     Ja Göte, svarar Lisa med sänkt blick och sätter sig lätt på yttersta kanten av soffan.

–     Här! Tätt intill mig. Ordentligt.

–     Ja Göte, viskar hon fram med en skrämd blick på Albert.

–     Bäst att du gör som Göte säger Lisa, han kan vara väldigt hårdhänt.

 

Lisa sätter sig med sänkt huvud ett par dm från mig, och jag tar tag om hennes smala midja och drar henne tätt intill mig. Sedan viskar jag i hennes öra, medan jag klämmer henne lätt på det ena fasta fina bröstet:

–     Var inte rädd Lisa. Jag ska inte äta upp dig. Inte med kläderna på i alla fall! Jag avskyr att få trådar mellan tänderna. Men akta dig bara om jag tar av dig kläderna, då ligger du illa till.

Stackars lilla Lisa, Hon vet väl inte riktigt vad hon ska tro. Hon sneglar skrämt på mig och Albert, medan hon rodnar så att hon blir alldeles knallröd i hela ansiktet och så långt ner på halsen som jag kan se.

 

–     Nu Albert och Lisa, lyssnar ni på mig. Båda nickar till svar.

–     När jag har börjat ”prata allvar” med Elizabeth öppnar ni dörren på glänt så att ni kan se vad som händer. Förstått?

–     Javisst, säger Albert, och slickar sig om läpparna. Det ska bli skönt att se det denna gången. Lisa nickar bara till svar, hon vet ju inte alls vad det handlar om.

–     Titta och lär Lisa, så kanske du slipper, viskar jag i hennes öra, och hon tittar än mer oförstående på mig.

Jag kan inte låta bli utan trycker en puss mitt på hennes mun. Hon hoppar till och tittar skrämt på Albert medan hon rodnar än värre, men Albert bara ler mot henne. Medan vi pratar vidare håller jag kvar Lisa med ett stadigt tag om den smala midjan, medan jag låter handen göra en utflykt upp till bröstet då och då. Där jag nyper lätt i den styva bröstvårtan. När jag släpper taget flyr Lisa snabbt ut i köket med en skrämd blick på Albert.

 

När det har gått en halvtimma går jag upp till sovrummet där Elizabeth ligger naken på rygg i sängen och blundar hårt. Med en smäll slår jag igen dörren och hon hoppar högt, för hon har inte hört mig komma.

–     Är du beredd, Elizabeth?

–     Ja, piper hon skrämt.

–     På vad då?

–     Jag vet inte, svarar hon efter lite eftertanke.

–     Hur kan du vara beredd då?

–     Jag vet inte, Göte.

–     Tänk efter. Vad väntar du dig?

–     Att du ska smiska mig och knulla mig.

–     Vad mer? Säger jag argt.

–     Ett du ska knulla mig i stjärten också.

–     Inget mer?

–     Jo.

–     Vad då, ryter jag fram.

Elizabeth rycker till vid de hårda orden och viskar:

–     Att jag ska suga dig. Hon sväljer hårt innan hon fortsätter: Och svälja allt som du sprutar ut.

–     Är det vad du vill?

–     N, jaa, jo, kanske.

–     Ok. Då får det bli så. Var är hårborsten?

–     Jag vet inte, piper Elizabeth och rodnar lite om kinderna. Jag tror att Lisa har tagit den.

–     Va!!! Ljuger du nu igen, eller …?

–     Ja, kommer det skrämt efter en lång tystnad.

–     Det var väldigt dumt gjort.

–     Ja. Jag vet. Jag ska plocka fram den.

Snabbt kommer hårborsten fram ur en byrålåda, där den låg under en hög med underkläder.

–     Det är för sent. Nu räcker det inte med hårborsten i kväll, bara för att du ljög och försökte lura mig.

–     Snälla Göte, var snäll mot mig.

–     Håll käften kärring! I kväll ska du få smaka något annat också, så att du verkligen ångrar dig.

–     Vad då? Snälla Göte.

–     Det kommer du snart att få reda på.

–     Snälla, låt mig slippa, piper Elizabeth fram.

–     Tig! Jag tänker, svarar jag så hårt jag kan, och Elizabeth kniper hårt igen ögonen.

Jag låtsas fundera en stund, medan Elizabeth andas flämtande där hon ligger på sängen och ser rädd ut. Sedan går jag bort till sovrumsdörren, där Albert och Lisa redan står utanför och väntar. Jag låtsas som ingenting och ropar:

–     Lisa. Kom hit med mattpiskaren.

–     Nej, inte den piper det borta ifrån sängen.

–     Tig kärring, du tar bara emot vad som bjuds. Eller hur?

–     Ja Göte, kommer det ynkligt.

–     Håll käften då.

–     J.

 

Lisa kommer med mattpiskaren, som är av den gamla hederliga rottingmodellen, och jag slår prövande ett par vinande slag i luften.

–     Nej, jag vill inte. Snälla Göte.

–     Sa jag inte att du skulle tiga.

–     Jo.

–     Då blir det några extra rapp för att du inte lyder. Djävla luder! Klämmer jag till med.

–     Elizabeth drar djupt efter andan och blundar hårt.

–     Vänd då dig.

 

Hon lyder direkt och lägger sig på mage. Därefter tar jag en stor tjock kudde och lägger under henne så att röven putar rätt upp. Ta mig fan tror jag inte att hon redan savar så att det rinner ur fittan på henne. Jasså, hon blir så djävla kåt bara av att vänta på vad som ska hända, och av att jag kommenderar henne lite.
Sedan tar jag fram fyra mjuka skärp som jag har lagt under sängen tidigare på kvällen medan jag väntade på henne. Med dem binder jag fast hennes armar och ben i sängstolparna, under hennes livliga protester. När hon sitter ordentligt fast smeker jag mjukt över den putande röven med handen medan jag säger:

–     Den röven ser verkligen frestande ut. Om jag kanske skulle ta och knulla den direkt.

–     Ja Göte, viskar Elizabeth fram.

–     Du skulle allt må då?

–     Ja, snälla Göte.

–     Glöm det kärring. Nu ska du få smaka på hårborsten till att börja med.

–     Ja Göte.

Smack!

Ett återhållet stönande.

Smack!

Ett nytt lite högre stönande och ett litet skrik.

Jag hör hur sovrumsdörren öppnas och ser två nyfikna ansikten i dörrspringan. Jag tar tag i Elizabeths hår, lyfter upp hennes huvud och väser i örat på henne:

–     Ska du skrika så skriker du rätt ner i kudden så att grannarna inte hör dig. Förstått?

–     Ja Göte, ulkar hon till svar.

Smack!

Ett dämpat skrik.

Smack!

Så slår jag så hårt jag orkar.

Ett nytt längre skrik.

Och så fortsätter det.

Smack! Smack! Smack! Smack! Smack!

Jag slår så hårt jag kan, och varje slag åtföljs av dämpade skrik djupt nere i kudden.

–     Har du fått nog?

Jag tar tag i håret och ryter frågan i hennes öra.

–     Ja snälla Göte.

–     I helvete heller att du har.

Jag lägger bort hårborsten och slår prövande mattpiskaren i den redan rödpiskade putande röven.

–     Ohaaiijjj, tjuter Elizabeth i högan sky nere i kudden.

Fan, det här var bättre än vad jag hade väntat mig.

Jag vänder på mattpiskaren så att jag kan slå med skaftet i stället.

Ett nytt rapp och ett nytt dämpat illvrål.

Röven börjar redan bli ordentligt mycket rödare. Det här ska bli en lustiger dans.

Jag tar ett steg tillbaka och klämmer i allt jag orkar, och hela Elizabeth hoppar i sängen medan hon på nytt gallskriker rakt ner i kudden.

Jag hör hur Lisa flämtar efter andan ute i hallen. Att någon bara vågar göra så med frun.

Jag fortsätter att randa den putande röven för allt vad jag orkar, medan Elizabeth ömsom skriker ömsom gnällande ber om nåd, men jag slutar inte förrän jag ser hur skinnet spricker och blodet sipprar fram. Elizabeth har nu nästan slutat att skrika. Hon gnäller och ulkar bara mest. I morgon lär hon inte kunna sitta alls. Inte ens väldigt försiktigt.

 

Jag knyter loss henne, tar tag i hennes hår och viskar i örat på henne:

–     Res dig upp ditt djävla luder!

Med svårighet kommer hon upp och ställer sig vid sängen med sänkt huvud, undrande vad som ska hända. Jag tar av mig kläderna och lägger mig på sängen.

–     Sug, och svälj! Säger jag hårt.

Utan protester, men med stor möda kryper hon upp i sängen igen och med tårarna fortfarande rinnande tar hon kuken i munnen medan hon runkar sakta. Nu är jag så djävla kåt att det går för mig bara efter någon minut, och jag pumpar in en jätteladdning med sperma i hennes mun, som hon med viss svårighet sväljer medan hon grinar illa. Tydligen tycker hon inte att det smakar så gott att det stör.

–     Bra, Elizabeth. Du lär dig. Hur känns det i röven?

–     Det gör fruktansvärt ont.

–     Bra, det ska det göra efter den behandlingen. Eller hur?

–     Ja, Göte, viskar hon fram.

–     Lägg dig på rygg och upp med benen.

Hon lägger sig sakta på rygg som jag sa. Men benen kommer inte upp.

–     Upp med benen, sa jag.

–     Jag kan inte, kommer det ynkligt.

–     Då blir det mattpiskaren igen, svarar jag, och tar tag i den.

–     Nej, nej. Snälla Göte. Jag ska, jag ska, kvider hon medan tårarna rinner.

 

Benen kommer inte högt nog i mitt tycke, så jag rappar till. Med ett nytt illvrål far benen upp, och jag tänker för mig själv: Måtte inte grannarna ha hört det där tjutet bara. Nu när Elizabeth har fått upp benen ordentligt drar jag isär dem och hon skriker till igen. Djävlar vad hon är våt i fittan. Kuken slinker in hur lätt som helst. Utan att bry mig om hennes njutning knullar jag bara på, och Elizabeth stönar i takt med mina hårda stötar. Precis som förra gången kasar jag upp och bröstknullar henne när jag märker att det närmar sig. Jag trycker ihop hennes stora hängpattar om kuken och pumpar på.

–     Gapa!

Utan protester gapar hon så stort hon kan. Men denna gången sprutar jag inte bara vilt omkring mig, utan jag kasar upp ytterligare när det går för mig och sticker kuken i hennes mun och tömmer mig där. Jag behöver inte säga något. Elizabeth sväljer ändå fast hon grimaserar illa.

–     Nästa gång du får det i munnen så vill jag inte se några sura miner, säger jag hårt, och hon nickar till svar.

–     Vänd dig om!

–     Nej, snälla. Inte där, det gör så ont ändå.

–     Håll käften och gör som jag säger, viskar jag i örat på henne, och med stor möda lägger hon sig på mage.

–     Isär med benen!

Sakta. Med många stönanden för hon isär benen så långt hon kan. När det inte går mer tar jag med handen i hennes fitta, som fortfarande dryper av safter, och kletar ut dem runt rövhålet.

–     Nej snälla Göte, jag har så fruktansvärt ont i stjärten, du kan väl låta bli.

–     Du ska bara tiga och ta emot. Fittdjävel. Kom ihåg det. Annars hämtar jag Albert så att han också får ge dig en omgång stryk.

–     Nej, nej. Inte det. Hellre får du knulla mig där bak, snyftar hon.

–     Det är just vad jag ska göra också. Nu ska du djävlar i mig få, säger jag och trycker in hela kuken i en enda stöt.

–     Aaaiiijjj, vrålar Elizabeth högt. Men det ger jag fan i. Jag bara knullar på utan nåd.

 

Vid varje stöt jag gör gnäller hon högt av smärta, och när jag efter säkert en dryg halvtimma ger henne nådastöten genom att trycka in kuken extra långt, och sprutar in det jag har kvar svimmar hon. När kuken har slaknat helt drar jag ut den och klatschar till henne i den illrödrandiga blodiga röven. Ingen reaktion, så jag går in i badrummet och hämtar ett tandborstglas med iskallt vatten som jag slänger över hennes rygg och röv. Med ett stönande vaknar hon till liv igen.

–     Upp och hoppa kärring. Du ska tvätta av mig nu, fräser jag fram.

Med stor möda kommer Elizabeth ur sängen och staplar stelt ut i badrummet. Jag går bakom henne och tittar på den rödpiskade blodiga röven. I kväll fick hon ta mig fan vad hon tålde. Och lite till. Det hon fick förra gången var nog som en mild smekning jämfört med det här.

 

Tänk om hon polisanmäler mig efter det här? Nej förresten, det är nog ingen fara. Då får alla grannarna veta att hon har skaffat en ung arbetare som älskare, som har klått upp henne. Vilken skandal det skulle bli. Den vill hon nog inte uppleva.

 

För att plåga henne ytterligare lite säger jag hårt:

–     Vad säger du om att suga kuken en gång till nu innan du tvättar den?

–     Nej, nej, nej. Snälla Göte. Inte det. Du har ju knullat mig i stjärten!

–     Javisst. Det vet jag väl för fan. Och där var det trångt och skönt i motsats till din glappiga fitta.

–     Nej snälla.

–     Ska du suga eller …

–     Nej, nej. Vad som helst men inte det. Snyftar Elizabeth fram med tårarna rinnande.

–     Ok. Då blir det en vända till med mattpiskan då.

–     Ja hellre det, gnyr hon.

–     Gå och hämta den då, säger jag med hård röst.

Elizabeth stapplar bort till sängen, tar upp mattpiskaren och tittar på den, och lägger ner den igen.

–     Nå, hur blir det, frågar jag när hon kommer tillbaka.

–     Nej Göte, svarar hon ömkligt. Då suger jag hellre.

–     Och med de orden går hon sakta ner på knä och böjer sig fram.

–     Nej. Du slipper. För denna gången, och Elizabeth tittar på mig med en tacksam blick när hon svarar:

–     Tack snälla Göte.

–     Tvätta mig nu!

–     Ja Göte, gärna.

–     Så lät det inte förra gången.

–     Nej. Men då visste jag inte att du kunde vara så hård mot mig.

–     Men det vet du nu.

–     Ja, kommer det pipande.

–     Bra. Kom ihåg det också.

–     Ja, det kommer jag aldrig att glömma, säger hon medan hon känner försiktigt på den såriga röven.

–     Suger du sedan då?

–     Ja, gärna.

–     Nej, du slipper det också. Jag tycker att det räcker för i kväll.

–     Tack Göte.

–     Men jag kanske kommer tillbaka och knullar dig någon mer gång.

–     Ja, det får du gärna göra.

–     Och då kanske du suger?

–     Ja, gärna.

–     Och sväljer, utan att grina illa.

–     Ja, det gör jag gärna.

–     Och så kanske du får smaka på hårborsten.

–     Ja tack.

–     Om du inte har gömt den vill säga.

–     Det ska jag aldrig göra mer. Jag lovar.

–     Säkert.

–     Ja. Helsäkert.

–     Bra. Tvätta mig noga nu, och sedan dig själv.

–     Ja, Göte.

–     Sedan kommer du ner till oss.

–     Ja, Göte.

–     Utan trosor!

–     Ja, Göte.

 

När hon har tvättat mig klär jag på mig och går jag ner till Albert och Lisa. Jag frågar hur de tyckte att det var.

–     Fy fan vad härligt, svarar Albert. Djävlar vad stryk hon fick. Och Lisa nickar medhållande. Fast hon verkar en aning blek.

–     Jag fick till och med ståkuk, och var tvungen att ta mig ett snabbnyp med Lisa.

Jag tittar forskande på Lisa, och hon rodnar kraftigt och nickar till svar.

–     Skönt, det kanske jag också kan få någon gång?

–     Ja gärna, viskar Lisa ännu mer rodnande. Men du behöver väl inte piska mig först som du gör med frun?

–     Nej, naturligtvis inte. Inte så hårt i alla fall.

Och Lisa rodnar ännu mer, medan Albert bara flinar skadeglatt.

 

Sakta kommer Elizabeth ner för trappan och kommer in till oss. Lisa niger djupt.

–     Sätt dig vet jag.

–     Tack, men jag står nog hellre.

–     Varför det?

–     Jag har lite ont.

–     Varför det?

–     D, det vet du väl, viskar Elizabeth fram väldigt tyst.

–     Ja det vet jag, men tala om det.

–     D, du har s, smiskat mig där bak.

–     Visa!

–     Nej, snälla Göte.

–     Visa! Ryter jag, och Lisa hoppar till.

Sakta drar Elizabeth upp kjolen och visar sin välpryglade röv. Lisa sätter handen för munnen och drar förskräckt ett djupt andetag när hon får se den misshandlade röven, medan Albert bara tittar intresserat utan att röra en min.

Hämta en handduk och lägg på soffan, säger jag till Lisa, och med blixtens hastighet är hon tillbaka med den begärda handduken och lägger den på anvisad plats.

–     Sätt dig Elizabeth, tycker jag.

–     Jag vill inte, gnäller hon.

–     Sätt dig, säger jag i en hårdare ton, annars går vi upp till sovrummet en gång till.

Elizabeth sätter sig mycket långsamt, fast dynorna är supermjuka.

–     Ja, Elizabeth. Du vet vad som gäller nu. Eller hur?

–     Ja Göte, kommer det tyst.

–     Jag kommer att titta in oanmäld. Om jag är välkommen förstås.

–     Jadå, Göte. Du är alltid välkommen, svarar Elizabeth med ett ansträngt leende.

–     Du då, Albert. Vad säger du?

–     Kom så ofta du vill Göte, Det är alltid lika trevligt att ha dig här.

–     Tackar, då tittar jag in när jag har vägarna förbi.

–     Ja gör det, säger båda på samma gång.

–     Du Elizabeth. Har du någon bra salva hemma?

–     Jaa, det har jag säkert.

–     Bra använd den då. Du kan ju alltid be Albert att han stryker på den där det behövs.

–     Ja, vill du det Albert lille, frågar Elizabeth mjukt.

–     Naturligtvis gumman.

–     Nej, klockan är många. Det är dags för mig att kila hem. Tack för allt Elizabeth.

–     Tack själv, det var så lite så.

–     Jag vet. Men det kändes.

–     Ja tack, det gjorde det verkligen.

–     Du behöver inte resa dig Elizabeth. Albert följer mig säkert till dörren.

–     Javisst. Gärna.

–     Hejdå Elizabeth.

–     Hej, Göte.

 

Denna gången tar jag Elizabeths hand och ger henne handkyssen som hon ville ha förra gången, och hon tittar förvånat på mig.

Lisa niger djupt och slår ner ögonen.

–     Lisa, säger jag skarpt.

–     Oh, förlåt mig Göte, jag glömde mig, viskar hon medan hon rodnar.

–     Jag får nog komma och hälsa på dig också vid lämpligt tillfälle.

–     Ja det får du gärna Göte.

–     Har du någon hårborste?

–     Jaa, viskar Lisa, knappt hörbart.

–     Göm den inte bara.

–     Nej Göte, jag lovar.

–     Bra. Vad säger du Elizabeth, får jag komma och hälsa på Lisa också?

–     Visst får du det Göte. Mer än gärna.

–     Fint. Hej då.

–     Hej.

 

Väl framme vid dörren tar jag adjö av Albert med ett fast handslag, utan att klämma för hårt, och han stoppar åter något i min ficka.

 

En bit bort tittar jag efter, och hittar till min förvåning 5 000:- i fickan. Vov, nu blir det en bil också. Det är ju riktigt lönsamt att klå upp och knulla överklassen. Det gör jag gärna fler gånger. Om inte annat så har jag ju Lisa att besöka också.

 

 

 

Privata kommentarer: sir-gote@hotmail.com

Caught exception: Not a valid response (404) url: https://www.google.com/accounts/ClientLogin


Skriv kommentar