Kampen för mig Del 4
Jag blev kvar hos Valdemar flera dagar. Njöt lite grann av den ovana känslan av att ligga i en säng och bli ompysslad och bortskämd. Valdemar var jättegullig, frågade hela tiden om det var nåt som jag ville ha, satt hos mig, gav mig mat och fika, fanns alltid till hands. Ibland la han sig bredvid mig på sängen, och vi låg och pratade och hade det mysigt. Kramade om varandra, pussades lite. Sista natten jag var där låg vi med varandra. Ett mjukt skönt samlag, inte alls så hetsigt som första gången jag var här. Så blev det dags för mig att dra vidare igen. Valdemar ville att jag skulle stanna hos honom, men jag kände att det inte skulle vara rätt för nån av oss. Skulle jag nå de mål jag hade satt upp för mig själv måste jag fortsätta. Så, jag tackade Valdemar, lovade att jag skulle höra av mig igen, och gick. Ren, mätt och med nytvättade kläder, det hade Valdemar skött om. Utan trosor visserligen, och t-shirten var lite trasig efter gängets våldsamma avklädning. Jag hämtade mina besparingar i parkeringshuset, som tur var fanns allt kvar. Sedan blev det lite inköp, medan jag funderade på om jag skulle våga mig tillbaka till samma ställen som tidigare. Kom fram till att jag inte hade så mycket att välja på, så snart stod jag plats igen, utanför en av småbutikerna. Det gick bra ett tag, fick lite kunder. En del nya, några ”stammisar” som sa att dom hade saknat mig. Jag höll ögonen öppna efter någon av killarna som hade våldtagit mig i källaren, men såg ingen som jag kände igen. Ett annat problem började göra sig påmint. Det gick mot höst, och nätterna började bli kyliga. Hur skulle jag fixa vintern utan ett riktigt ställe att bo på? Jag funderade en del på att hyra ett rum någonstans, men det skulle säkert bli dyrt, och det bar mig emot att göra av med mina surt förvärvade pengar. Det var det jag gick och funderade på en dag, när en bil stannade vid sidan om mig. Jag tittade upp, en ensam man bakom ratten, han verkade bekant på något vis, men jag kunde inte placera honom först. Fönstret närmast mig gled ner, och mannen lutade sig över passagerarstolen.
- Nä men hej där! Är det inte min lilla sugande sextonåring?
Nu kände jag igen honom, det var ju killen i taxin som jag träffade först, när jag kom till Stockholm.
- Hej, sa jag. Jag kände inte igen dig först
- Jaså då, har du haft så många sen sist?
- Några har det väl blivit.
- Och du trivs?
- Jovars, det rullar väl på.
- Du, jag skulle vilja snacka med dig ett tag, är det OK?
Vad var det här nu då? Någon sorts knäppis? Jag var rätt så bränd efter källarbesöket.
- Nja, jag vet inte…
- Det är lugnt, jag lovar. Du får betalt, och inga konstigheter.
Jag bestämde mig för att ta chansen. Han hade ju behandlat mig rätt så schysst förra gången, och lite nyfiken var jag ju också. Öppnade bildörren och klev in bredvid honom. Han stängde fönstret, och vi åkte iväg. Körde rätt långt genom olika gator, jag kände inte alls igen mig, och började bli lite orolig igen. Hela tiden frågade han mig om en massa saker. Mitt riktiga namn, var bodde jag någonstans och en hel massa annat som jag inte hade någon lust att svara på. Till slut stannade vi utanför ett hyreshus, mannen steg ut och jag följde efter. Vi gick uppför trapporna, mannen öppnade en dörr och vi kom in i en skitstor lägenhet, snyggt möblerad. Lite förvirrad blev jag stående i dörren till vardagsrummet, visste inte riktigt vad som var på gång. Mannen återvände, efter att ha varit inne i badrummet.
- Men ta av dig, vetja, och gå in och sätt dig. Det är inget farligt på gång här inte.
- Vem vet, sa jag.
Mannen skrattade. Jag tog av mig jackan och skorna i hallen och gick in och satte mig i en fåtölj. Killen hade försvunnit ut i köket, jag kunde höra honom slamra omkring därute. Så kom han tillbaka med en bricka med muggar och mackor på ett fat.
- Du dricker väl te, va?
Jag nickade och han ställde ut muggarna. Själv satte han sig i soffan, så sträckte han fram fatet med mackorna.
- Nå, vad gillar du livet på gatan i Stockholm då? Tufft eller?
- Ibland så.
- Du undrar väl vad det här är frågan om, eller hur?
Nickade till svar, samtidigt som jag drack av det varma, söta teet. Mannen satt tyst en stund, och bara tittade på mig.
- Jag tycker, började han. Det verkar som du är en tjej som verkar vara villig till en hel del för att lyckas, har jag rätt?
- Kanske det, sa jag avvaktande.
Mannen tittade en stund på mig igen, drack lite te, tog en tugga av en macka.
- Du är en snygg tjej, bra ålder också. Inte nergången, inte ännu i alla fall. Vad heter du egentligen? Det blir lättare att snacka om vi vet varandras namn.
- Linda.
- OK, Linda. Jag heter Krister. Det är så här, jag har en del bekanta som söker efter tjejer som dig. Unga snygga, tjejer som inte är rädda av sig, som vet att fittan kan användas till annat än att pissa med.
- Är det nån sorts porrfilminspelning, eller?
- Nja, inte direkt. Men lite skådespeleri kan det väl bli. Det är lite svårt att förklara.
Han blev sittande tyst en stund, tittade forskande på mig.
- Tycker du om att resa?
- Jag vet inte så noga, har ju egentligen aldrig varit någonstans. Men det skulle väl kanske vara kul.
- Mina bekanta, som jag pratade om, har ett ställe. Det ligger utanför Sverige, så mycket kan jag säga. På det här stället har dom samlat en del snygga tjejer. Tjejer som har det där lilla extra, både utseende och annat.
- Är det nån sorts bordell, eller?
Krister såg lite besvärad ut.
- Bordell och bordell. Dom som kommer dit är inga vanliga torskar. Det är folk med pengar, sådana som kan betala en rejäl slant för att få sina önskningar uppfyllda.
- Önskningar? Vad skulle jag måsta ställa upp på då? Om jag åker dit alltså?
- Det finns alla sorters önskemål. Någon kanske tänder på att tjejen är klädd på ett speciellt vis, kanske att tjejen är bestämd av sig, att tjejen är väldigt undergiven. Allt möjligt.
- Om jag inte vill då?
- Ingen tjej blir tvingad till något som dom absolut inte vill ställa upp på. Sånt märker kunderna, och det är ju inte speciellt bra för affärerna.
- Men varför jag? Jag är väl inte så speciell?
- Min bekant ringde mig för några dagar sedan. Han var på jakt efter en blondin. En typiskt svensk typ av tjej, som han sa. Tydligen hade dom en blond tjej tidigare, som var väldigt populär, men hon tyckte att hon hade sparat ihop tillräckligt med stålar, så hon slutade. Funderade faktiskt lite på dig, och sedan fick jag ju syn på dig på gatan…
- Man kan göra det alltså? Bara sticka, om man känner för det?
- Visst, det är väl ingen slavhandel heller.
Jag blev sittande tyst en lång stund. Kände mig alldeles omtumlad, villrådig. Var det här någon sorts blåsning? Skulle jag bli inlåst hos någon bordellmamma utomlands om jag ställde upp? Å andra sidan, hösten närmade sig, jag hade ingenstans att bo, och allvarligt talat började jag tvivla på att jag verkligen skulle komma någon stans genom att gå på gatan i Stockholm. Och om det nu var sant, allt som han talade om, kunde jag missa en sån chans?
- Knarkar du? Frågade Krister.
- Nä, hade en kompis som dog av en överdos för några år sedan, så det håller jag mig ifrån.
- Bra! Super?
- Inte så mycket. Nån enda gång kanske. Men du, hur vet jag att jag inte blir blåst?
- Ja, det är ju lite chansning förstås. Men jag kan ju tala om att jag skickat ett par tjejer förut, och dom har det gått bra för. Här förresten.
Han reste sig och gick fram till bokhyllan. Återvände, och gav mig ett vykort. Det såg ut som någon typiskt semesterort, hav, folk som badade och en vindsurfare en bit ut. Vände på kortet och läste på baksidan. Det var från en tjej som hette Maria. Hon tackade Krister för att han hade hjälpt henne, och skrev om hur bra hon trivdes på sitt nya ”jobb”.
- Det där är från en av tjejerna som jag hjälpte iväg.
- Vad får du ut av det här då?
- Tja, jag får ju förstås en lite bonus, om jag hittar en lämplig tjej, och kan övertala henne att åka.
- Och sen får hon bestämma om hon vill stanna eller inte?
- Visst.
- Hur mycket får du då?
- Trettio tusen.
- Bara för att jag åker dit?
- Ja.
- Utan garantier?
- Visst. Det här är folk med pengar, sa jag ju.
- Du, det här måste jag fundera på. Det var mycket på en gång. Hur gör jag, om jag nu går med på det här?
- Dom köper ju inget osett, om du ställer upp så knäpper vi lite kort på dig, skickar ner dom och sen får vi se. Gillar dom korten, får du göra en liten kort film. Gillar dom den också får du åka ner och träffa killarna. Då får ni lära känna varandra lite bättre.
- Och du får betalt?
- Det också. Du får förstås betalt för fotograferingen och filmen, sen får du en slant när du åker ner, även om det inte blir nåt.
- Den här fotograferingen, vem sköter om den?
- Det gör jag, Vi kan fixa det nu på en gång, om du vill.
- Naket?
- Självklart. Det är ju ingen städerska dom söker.
Jag tvekade en stund.
- OK, jag ställer upp på foto i alla fall. Det är ju inte säkert att dom är intresserade av mig ändå.
- Jo det tror jag säkert att dom är. Du ser ju bra ut, Linda, och ung är du ju. Dom nappar säkert!
Krister gick in i ett annat rum och vinkade åt mig att följa efter. Dt visade sig vara sovrummet i lägenheten, Krister plockade fram en kamera ur ett skåp och visade mig hur han ville att jag skulle stå. Så började fotograferingen. Först med kläderna på, leende, bilder framifrån och bakifrån. Framåtlutad, så att jeansen stramade över häcken. Så upp med tröjan lite, le, visa magen, av med tröjan, puta med brösten. Bilder från alla sidor. Byxorna, ner en liten bit, av med hela. Bild med och utan trosor, olika ställningar, närbilder på brösten och fittan. Jag tappade räkningen på hur många kort som Krister knäppte, men många var det. När han äntligen var nöjd, syntes en stor bula på hans byxor.
- Du är verkligen läcker Linda.
- Tack.
- Har du lust att hjälpa mig med det här innan du går? Krister greppade om sitt putande stånd.
- Visst, varför inte?
Han klädde av sig, hela tiden med blicken som klistrad vid min kropp. När han slutligen var naken, kom han fram till mig där jag satt på sängkanten. Han förde sin lem mot min mun, och jag lät honom komma in.
- Du suger fortfarande lika härligt som första gången, sa han förnöjt, och juckade in och ut i min mun. Kommer du ihåg förra gången vi skiljdes åt? Jag sa att nästa gång vi sågs, så skulle jag knulla dig?
- Mm, svarade jag otydligt, med munnen full av kuk.
- Nå, jag tror att det är dags nu. Ställ dig på alla fyra, så att jag kan titta på din sexiga stjärt när jag knullar dig.
Lydigt gjorde jag som han sa, vände mig om, putade ut med baken mot honom, stående på alla fyra. Han strök över mina skinkor, sänkte handen, hittade min mus och petade in ett finger i springan. Grymtade belåtet när han kände vätan. Fotograferingen hade faktiskt gjort mig riktigt kåt, för första gången på länge. Krister höll isär mina blygdläppar med två fingrar, riktade in sig, och med en enda stöt trängde han in, ända till botten. Jag gungade framåt lite och stönade till av att så plötsligt bli fylld. Så greppade han om mina höfter och började med långa drag knulla mig.
- Härligt, sa han. Du är inte alls så upptöjd som man skulle kunna tro att en gatflicka skulle vara. Visste man inte bättre kunde man tro att du kom direkt från skolbänken
- Det är väl bra?
- Skitfint! Vänta bara tills killarna får in kukarna i dig. Dom kommer att bli jättenöjda!
Krister dunkade på i min mus, nu hade han börjat smeka mig över skinkorna också. Han drog med fingret längs stjärtskåran. Höll isär mina halvklot, lutade sig lite framåt. Jag kände att han lät lite saliv droppa ner på mitt arselhål, så var han där med fingrarna, smorde runt och pressade. Jag drog mig undan lite.
- Vad är det? Gillar du inte analt?
Jag skakade på huvudet.
- Synd, men du kan kanske lära dig. Det finns många gubbar som gärna vill rövknulla småtjejer som dig. Men håll dig stilla nu, jag vill bara känna med fingret.
Jag lät honom hållas, och utan att för en sekund avbryta sitt knullande arbetade han sakta in sitt finger i min stjärt. Det kändes rätt konstigt, tyckte jag. Men inte så ont som jag hade varit rädd för, inte när han tog det så här lugnt. Men vad uppfylld jag kände mig! Kuken i fittan och hela hans finger upptryckt i röven! Kanske ändå, att jag någon gång skulle låta någon knulla mig i baken, bara dom tog det lugnt, och smorde in mig först. Nu började Krister stöta allt hastigare i mig. Han drog ut fingret ur mitt arsle, greppade mig åter med båda händerna om midjan och tryckte mig mot sig varje gång som han stötte in. Så, med ett sista juck pressade han sig in så långt som kunde och fyllde mig med sin säd. En liten stund stod han pressad mot mig, innan han drog sig ur.
- Du är verkligen en fin brud, Linda. En riktig knulldocka!
- Tackar, svarade jag med ett leende.
Krister drog till sig sina byxor, plockade fram plånboken, och räknade upp en summa pengar. Mycket mer än jag hade väntat mig.
- Det är ju både för fotningen och knullet, sa han.
- Ja, tack då.
- Ge aldrig bort nåt gratis, speciellt inte i den här branschen. Får du inte pengar, kanske du kan få hjälp med något, eller nåt annat. Men ge aldrig bort dig själv för ingenting, Krister tittade allvarligt på mig.
- OK, ska försöka komma ihåg det.
- Gör det! Jag ska skicka ner fotona till killarna så fort som möjligt. Om en vecka borde vi ha besked. Var kan jag få tag i dig?
- Någonstans i närheten av där du plockade upp mig idag troligtvis.
- OK. Här, ta mitt telefonnummer, ring mig i slutet på veckan. Och du, ta det försiktigt nu. Det här kan bli nåt riktigt bra för dig. Det skulle ju vara skit om du blev misshandlad av nån idiot precis nu!
- Jag ska vara försiktig, jag lovar!
Jag klädde mig under Kristers blickar, gav honom en puss, och sedan gick jag efter att ha fått anvisningar om hur jag skulle ta mig tillbaka till ”min” del av stan. Kände inte för att jobba mera den här dagen, så jag gick omkring lite i affärer. Till slut köpte jag en liten tårta och gick hem till Valdemar. Han blev jätteglad när jag kom. Undrade lite över tårtan, så jag talade om för honom att jag kanske hade fått ett jobb.
- Va jättebra! Strålade han. Jag har aldrig tyckt att du passade för det här livet som du lever nu. Vad är det för sorts jobb?
- Det är väl en typ av värdinnejobb, tror jag.
- Jaha, det är kanske bra.
- Jo, det är bara det att jag måste flytta. Jobbet är utomlands, på ett turistställe.
- Jaså, Valdemar såg lite besviken ut. Det var ju tråkigt, du vet ju vad mycket jag tycker om dig. Men det kan kanske vara bra. Jag har ju hört att många ungdomar åker utomlands och jobbar nu för tiden.
- Det stämmer. Du ska veta att jag tycker om dig också, Valdemar. Du är nog den bästa vän jag har i den här stan. Vem annan än du skulle ha ställt upp för mig som du gjorde när jag blev misshandlad?
- Jamen det är väl klart att man måste hjälpa till. Nån som man känner, som råkar ut för nåt sånt.
- Du är gullig du, Valle.
Jag reste mig gick fram till Valdemar, satte mig i hans knä och gav honom en kyss. Hungrigt besvarade han mitt närmande, la armarna om mig och kramade mig hårt. Den natten blev jag kvar hos Valdemar, och vi hade det underbart. Hade någon sagt till mig när jag bodde kvar hemma, att jag skulle ha ihop det med en man i Valdemars ålder, och uppskatta det så mycket, hade jag aldrig trott det. Veckan som kom blev det inte så mycket jobbat. Gick mest bara omkring, väntade. Var upp till Valdemar ett par gånger till, satt och pratade, fikade. Tog en sväng förbi mina gamla ställen, sprang ihop med en kille som brukade komma till mig rätt ofta. Han var kåt och envis, så jag följde honom in till filmrummet i en av butikerna. Red honom där i halvmörkret, men tankarna var hela tiden inriktade på vad som skulle hända om bilderna blev godkända. Äntligen kom dagen då jag skulle ringa. Nervös stod jag i en telefonkiosk och slog Kristers nummer. Han svarade efter två signaler, och lät väldigt glad på rösten, när han hörde vem det var.
- Dom ringde mig igår, sa han. Killarna verkar jättenöjda med bilderna. Egentligen hade dom velat ha ner dig på en gång, men vi måste ju ordna med pass och sånt först, så dom tyckte att vi skulle skicka ner en film först.
- Oj, vet inte vad jag ska säga. Hade ju hoppats, men…
- Du Linda, det här är en jättechans för dig, säkert. Du berättade ju att du vill göra nåt av ditt liv, eller hur?
- Jo.
- Ska du fortsätta på gatan i Stockholm kommer du ingenstans, tro mig. I bästa fall hamnar du som förgrämd kärring i nån av soss lägenheter i förorterna. Om du inte går ner dig i sprit och knark före det, tro mig, jag har sett det hända förut.
Jag stod tyst med luren i handen.
- Du, fortsatte Krister. Kan du komma upp till mig vid tvåtiden? Då kan vi kanske fixa filmen, ordna med lite papper och sånt.
- OK
- Fint, då säger vi det. Ta chansen nu Linda!
Gick in på ett café och satte mig vid ett bord med en kopp te. Tänkte mycket, på mitt liv, på vad Krister sagt, på vad som kanske skulle kunna hända. Jag kände mig fortfarande rädd och osäker. Man har ju hört så mycket om tjejer som råkar illa ut i sexhandeln i olika länder. Bli behandlade som slavar, nerdrogade, misshandlade och gud vet vad. Men samtidigt, det lockade också. Krister verkade ju ärlig, och han sa att det var schysst. Kortet från tjejen hade han ju visserligen kunnat fixa själv, men på något vis litade jag ändå på honom. Och jag kände på mig att det han sa om att stanna i Stockholm stämde. Kanske inte för alla, men risken var nog stor att det skulle gå så. Satt kvar på fiket tills det började bli dags, tog t-banan så långt det gick och gick sista biten till fots. Punktligt ringde jag på hos Krister. Han öppnade leende.
- Hejsan Linda!
Han gav mig en stor kram och visade in mig i lägenheten.
- Nå, har du funderat på saken?
- Hela tiden. Du, Krister, är det säkert att jag inte åker dit på nåt skit, om jag går med på det här?
- Jag ska säga som det är, Linda. Killarna som jag har kontakt med, dom är schyssta, såvitt jag vet alltså. Jag har ju haft lite kontakt med tjejerna som jag skickat dit förut, och alla har blivit bra behandlade. Den enda som råkat illa ut, var en tjej som kärade ner sig i en av kunderna, sa upp sig och trodde att han skulle gifta sig med honom.
- Vad hände med henne?
- Tja, det visade sig att killen redan var gift, och inte alls var intresserad av henne. Hon var för stolt för att åka tillbaka till Hertigen. Sist jag hörde nåt om henne var hon i Amsterdam, var visst rätt under isen, knark. Det var en bekant till mig som fick syn på henne där.
- Hertigen?
- Ja, han kallas så. Killen som du ska arbeta hos, om du väljer att fortsätta alltså.
- Är han hertig, eller.
- Vet inte riktigt. Några säger det, han har i alla fall ett stort ställe vid havet, nära ett stort turistställe. Det pratas om att han fick den här idén när familjen fick det kärvt ekonomsikt. Dom var visst tvungna att sälja flera av sina ställen och har bara det här kvar.
- Är det många som jobbar där?
- Tjejer menar du? Det är lite olika, men för det mesta är dom ungefär tio flickor, och sedan finns det ju en del tjänstefolk. Och gästerna förstås?
- Många?
- Det är också olika. Det beror helt och hållet på hur mycket dom är beredda att betala. Några stannar bara en dag, några är kvar längre. Det är inte nåt billigt ställe att vara på precis, men för dom som har råd, är det säkert värt det.
- Jaså?
- Visst! Du får full service, vackra unga tjejer omkring dig, dygnet runt om du vill. Allt du fantiserat om att prova på med en tjej, eller flera samtidigt om du känner för det.
- Det låter ju som en önskedröm för en kille. Och jag då, vad får jag?
- Jag vet ju inte precis alla detaljer, men alla tjejer har en fast lön varje vecka, och det är inga småpengar, det vet jag. Och, alla extra ”presenter” från gästerna, får flickorna behålla själva.
- Och i gengäld ska jag ställa upp på precis allting, dygnet runt?
- I stort sett, det är ju som jag sa förut. Är det något som absolut känner att du inte kan göra, så slipper du. Inte bra för affärerna med motsträviga flickor.
Jag satt tyst en lång stund, så bestämde jag mig.
- Jag gör det!
- Bra, fint! Krister klappade mig på benet. Jag har fixat lite papper för pass och annat som du behöver. Vi fyller i dom först, så ska jag ordna allting med det. Sedan åker vi till några bekanta till mig, som ska hjälpa till med filmen.
- Vad blir det för film?
- Inget märkvärdigt. Du och två killar, du suger lite och killarna turas om att knulla dig. Det klarar du lätt.
Det blev som han sa. Vi fyllde i papperen, sedan åkte vi i Kristers bil till en lokal på andar sidan stan där tre killar väntade. Krister presenterade dom. En kille var fotografen, dom två andra skulle jag spela mot. Studion var ett rätt litet rum, några stolar, ett bord och en stor säng. Först fick jag gå in i ett annat rum, sminka mig och ta på andra kläder. Krister ville att jag skulle ha håret i sådana tofsar vid öronen, som småflickor har, en tajt vit blus och kort-kort kjol. Vita knästrumpor och små svarta lackskor. Så att jag skulle se så ung ut som möjligt, sa han. Det var sånt dom helst ville ha, hertigens gäster. När jag klar skulle vi börja spela, en rätt töntig historia, men det var väl inte storyn som var viktigast. Jag fick låtsas vara dotter till en av männen. Dom satt och drack tillsammans, och ”pappa” somnade. Jag satt i soffan, och så fort ”pappa” somnat, kom hans kompis fram till mig, började kyssa och smeka mig. På bästa porrfilmsmanér var jag helt med på noterna, och när han ställde sig upp och halade fram sin stake, började jag genast suga honom. ”Pappa” kvicknade till, och när han såg oss, ville han också vara med. Snart stod jag på knä i sängen, blusen uppsliten och kjolen uppvikt över stjärten. Kompisen knullade mig vilt bakifrån, medans ”pappa” körde i munnen. Så bytte dom plats några gånger, innan dom turades om att spruta i mitt ansikte. Allt förevigat av filmkameran. Det kändes lite konstigt att ha åskådare när man knullade, men annars var det inget speciellt. Jobb som vanligt, som man säger. Krister var helnöjd, och dom två andra killarna verkade också belåtna. Efter att ha tvättat av mig och fått på mig mina egna kläder åkte Krister och jag iväg. Han bjöd mig på mat på ett litet ställe, hela tiden pratande om hur duktig jag hade varit, och hur kåt han blivit av att se mig. Det slutade med att jag följde honom hem och stannade där över natten. Dagen efter fick jag som utlovat betalt för filmen, och Krister skjutsade mig tillbaka till ”mina” kvarter. Vi bestämde att jag skulle ringa några dagar senare, för då trodde han att allt skulle vara klart. Väl ute på gatan igen bestämde jag mig för att skaffa ett rum för dagarna som var kvar. Skit samma om det kostade en del, snart skulle jag ju vara borta härifrån, och enligt Krister skulle det ju inte saknas inkomster på det nya stället. Gick till ett lite pensionat som jag sneglat på tidigare. Jodå, det fanns lediga rum, så jag bokade in mig för en vecka. Föreståndarinnan blängde lite på mig när hon såg att jag inte hade något bagage, men hon sa inget. En liten stund senare låg jag utsträckt på en säng, för ovanlighetens skull alldeles ensam, och funderade på allt som hade hänt, och som var på väg att hända. Ögonlocken blev allt tyngre, och innan jag visste ordet av, hade jag somnat.
Kommentarer/ Synpunkter: sneakerfan69@hotmail.com







